fredag 31 januari 2014

Pluto

Vad skiljer den tidigare planeten, numera dvärgplaneten, från de klassiska planeterna? 
Den är mindre än de andra och har inte en regelbunden omloppsbana runt solen medan dom andra planeterna som t.ex Jorden har en regelbunden omloppsbana. 

Varför bör Pluto inte betraktas som en planet? 
Pluto bör inte betraktas som en planet eftersom den inte har en regelbunden omloppsbana runt solen. Den har också inte lyckats med att rensa bort material i sin omloppsbana runt solen. 


Finns det anledningar till varför Pluto fortfarande bör betraktas som en planet? 
Den har tillräckligt med massa för att den ska ha blivit sfärisk.

Sammanfattning av text:
Pluto upptäcktes i februari 1930 och den räknades då in som en planet och det var också den första kropp man hittat utanför Neptunus bana. Det var först 1992 som man började undra ifall Pluto fortfarande skulle räknas som en planet. Man började undra detta eftersom man hade upptäckt en till kropp med en bana som liknade Plutos. Efter det har man hittat mer än tusen objekt med liknande bana, även några större än Pluto. IAU fick också komma på en ny klassificering för vad en planet är och dom kom fram till att en planet behöver tre egenskaper och dom är:

1.att gå i omloppsbana runt solen
2.att ha tillräcklig massa för att självgravitationen ska vinna över materialets hållfasthet och skapa en rund eller nästan rund kropp
3.att ha rensat bort material nära sin bana

Dom kroppar som hade dom två första egenskaperna men inte den sista och som inte var någon satellit till en större kropp räknades då som dvärgplanet och en av dom kropparna var Pluto.

söndag 26 januari 2014

Supernova

Supernovor


Jag har tänkt att skriva om supernovor för jag tycker att det verkar intressant eftersom det händer med många stjärnor i slutet av deras liv.

När en stjärna dör exploderar den och energiutvecklingen i stjärnan kan då öka till 100 gånger mer en solen under hela dess livstid. Supernovans ljusstyrka kan även bli lika stor som en hel galax. Det finns olika supernovor och typ II supernovor tror man uppkommer när en tung stjärnas inre delar kollapsar i slutet av dess utveckling och skapar då en neutronstjärna(en stjärna som består av neutroner tätt packade) och dom yttre delarna slungas iväg. Om neutronstjärnan sedan är för tung kan den också kollapsa och bilda ett svart hål eller så blir det en pulsar(den skickar regelbundet iväg strålning, gamma och radio). Supernovor är rätt så sällsynt och man tror att det brukar vara 1-4 supernovor varje 100år. En av dom senaste supernovorna man kunde se var SN 1987A som exploderade i Stora magellanska molnet som är en av vintergatans granngalaxer. Supernovor är också väldigt farliga för planeter i närheten av stjärnan och man tror att ifall en supernova skulle inträffa 100-200 ljusår ifrån jorden kan det innebära att jordens undergång.
Många forskare tror också att de grundämnen som är tyngre än järn bildas och sprids under supernovor på grund av de enorma temperaturer som en supernova skapar.


Solen kommer inte att bli någon supernova i slutet av dess liv men när den har tagit slut på väte kommer den att börja med heliumfusion som innebär att tre heliumkärnor slås ihop till en kolkärna. Detta kommer att göra så att solen börjar svälla och bli rödaktig en så kallad rödjätte. När solen börjar svälla kommer den antagligen att sluka Venus och Merkurius men man vet inte ifall jorden kommer att slukas. Solen kommer sedan att sjunka och bli en vit dvärg på grund av att den inte kommer att ha tillräckligt med bränsle. När solen tillsist slutar att sjunka ihop kommer den att bli en svart dvärg och den kommer inte att lysa mer. 


http://www.ne.se/lang/supernova?i_whole_article=true
http://sv.wikipedia.org/wiki/Solen